Påverkar fastighetsägarsamverkan brottsligheten?
Inledning
Urban Utveckling har genomfört en effektutvärdering av fastighetsägarsamverkans påverkan på brottslighet i bostadsmiljöer på uppdrag av Svenska Bostäder och Stockholmshem. Syftet har varit att utvärdera Stockholmsmodellen av Trygga trappan och hitta eventuella samband mellan metoden och brottsutvecklingen i stadsdelsområdet, både inom de enskilda fastigheterna och som stort i bostadsområdet. Syftet har även varit att lokalisera specifika platser för grövre brott som narkotika- och vapengömmor som varit förekommande i Skärholmens olika bostadsområden.
Trygga Trappan
Trygga Trappan är en metod som används för att förebygga och motverka oönskat häng och brottslighet som kan uppstå i trappuppgångar och fastigheters allmänna utrymmen.
Metoden ger Polisen rätten att bötfälla eventuella brott på plats. I Skärholmen har bostadsbolagen även satt ut sensorer som genom flödesmätningar kvantifierar metoden. Sensorerna mäter hur människor rör sig i utrymmena, och om man befunnits sig i minst en kvart på en yta så registreras händelsen som ett tecken på ”häng”, som sammanställs av den lokala Fastighetsägarföreningen Skärholmens Fastighetsägare som sedan förser Polisen med informationen.
Metod
För att besvara studiens syfte har vi använt oss av datainsamling över antalet polisanmälda brott, Stockholm stads trygghetsmätning samt statistik från Nationella trygghetsundersökningen. Vi har även utfört en rad intervjuer med kommunpolisen i Skärholmen, Skärholmens fastighetsägare och andra bostadsbolag.
Resultat
Resultatet visar att Stockholmsmodellen av Trygga trappan, i synnerhet arbetet med sensorerna har ökat anmälningsbenägenheten av narkotika- och vapenbrottslighet i berörda fastigheter. Det har i sin tur möjliggjort för polisen att beslagta en större mängd narkotika och olaga vapen i området där Trygga trappan har tillämpats.
Bland annat har Polisen gjort tillslag på 13 kg cannabis, 12 kg kokain och 10 kg 3-CMC vilket motsvarar ett marknadsvärde på drygt 20 miljoner kr.
Utvärderingen visar att Stockholmsmodellen av Trygga Trappan har varit synnerligen effektiv i att lokalisera kriminogena miljöer inom båda bostadsbolagens bestånd.
