Utvärdering av brottsförebyggande samhällsplanering i Mullsjö kommun
Inledning
Urban Utveckling har på uppdrag av Mullsjö kommun genomfört en utvärdering av samhällsplaneringens roll i det brottsförebyggande arbetet. Vidare ämnade utvärderingen upplysa om hur kunskapen kan förankras i kommunverksamheten och befintliga planärenden. Genom en nulägesanalys, intervjustudie och workshops föreslog Urban Utveckling åtgärdsrekommendationer för Mullsjö kommun i syfte att utveckla det brottsförebyggande arbetet. Målet var att frågor gällande trygghet och brottsprevention skulle få ett större gehör i samhällsplaneringen.
För utvärderingen utgick Urban Utveckling från centrala kriminologiska teorier, som rutinaktivitetsteorin, Broken Windows-teorin och CPTED.
Rutinaktivitetsteorin
Rutinaktivitetsteorin, även känd som brottstriangeln, är en teori som menar på att brottstillfällen påverkas av människors rutinaktiviteter. Enligt teorin uppstår brott genom en motiverad gärningsman, ett lämpligt brottsoffer/objekt samt brist på kapabla väktare/informell social kontroll. Utifrån detta är en människas rutinaktivitet avgörande för om brott förekommer.

Broken Windows-teorin
Broken Windows-teorin, även känd som Fixing broken windows, förklarar sambandet mellan fysiskt eftersatta miljöer och risken för utsatthet av brott. Enligt teorin signalerar eftersatta fysiska miljöer civil oordning och brist på omtanke om platsens utveckling. Detta i sin tur leder att risken för ytterligare brottslighet på platsen ökar.

CPTED
CPTED, Crime Prevention Through Environmental Design, beskriver relationen mellan brottslighet, otrygghet och stadsutformning. Enligt modellen kan utformningen av fysiska miljöer försvåra förekomsten av brott samtidigt som det i vissa fall istället kan leda till ökad tryggheten. Modellen utgår från sex övergripande principer; territorialitet, tillträdeskontroll, övervakning, försvårande av brottsgenomförande, image samt aktivitetsstöd.

Metod
För att utvärdera hur samhällsplaneringen fungerar utifrån ett trygghets- och brottsförebyggande perspektiv granskades kommunens plandokument. Vidare genomfördes en intervjustudie med 10 nyckelaktörer i Mullsjö avseende kommunens fysiska utemiljö utifrån ett brottsförebyggande perspektiv. Vidare genomfördes även workshops med de verksamma aktörerna i syfte att diskutera utvecklingen av kommunens samhällsplanering med koppling till det brottsförebyggande arbetet.
Resultat
Uppdraget resulterade i ett flertal rekommendationer avseende
brottslighet och otrygghet samt förslag till åtgärdsplan. Rekommendationerna
fokuserade på utveckling av arbetet för att nå framgångsrika resultat vad
gäller trygga stadsmiljöer, bland annat att initiera en samordningsfunktion
mellan berörda kommunala nämnder, polis och fastighetsägare i syfte att utvärdera
hur man kan påverka otrygghet. Åtgärdsplanen innehöll 7 punkter vilka fokuserade
på att initiera en handlingsplan baserades på beprövade erfarenheter.