Fruktsamhetstal

Mått som visar hur många barn som föds i förhållande till antal kvinnor i fertil ålder, det vill säga oftast 15-49 år. Detta mått blir det summerade fruktsamhetstalet. Vid beräkning av antalet födslar på 1000 kvinnor i en viss åldersgrupp får man istället det ålderspecifika fruktsamhetstalet.

Det svenska fruktsamhetstalets bottennotering var 1999 med 1,50 födda barn per kvinna. Nio år tidigare, 1990 hade Sverige istället ett av de högsta fruktsamhetstalen i Europa med 2,13 barn per kvinna. Under år1990 var det högkonjunktur i Sverige samtidigt som en snabbhetspremie infördes i föräldraförsäkringen, vilket kan vara förklaringen till det låga fruktsamhetstalet. 1999 var istället ett år med lågkonjunktur.

Barnafödandet har i princip visat på sjunkande siffror under hela 1900-talet. Under 1930 talet vidtog staten vissa åtgärder och resulterade i en babyboom under 1940-talet. Fruktsamhetstalet sjönk emellertid återigen, troligtvis på grund av att allt fler kvinnor började arbeta samt att preventivmedlen blev säkrare.

För att uppnå en full reproduktionsnivå, vilket innebär att befolkningen ersätter sig själv, krävs ett fruktsamhetstal på 2,1 barn per kvinna. Ett fruktsamhetstal på under 1,5 är kritiskt, då är det svårt även med hjälp av migration att efterfölja tidigare generationernas befolkningsmängd.

År 2012 beräknades det summerade fruktsamhetstalet i Sverige till 1,92 barn per kvinna. Enligt data från Världsbanken 2010 var det genomsnittliga fruktsamhetstalet i världen 2,45 medan det år 1965 var 4,94.