Tidsgeografi
Betraktelsesätt som kombinerar den geografiska analysen av människors och företeelsers placering och förflyttningar i rummet med tidsdimensionen. Tid och rum betraktas som integrerade resurser som kan användas av människan för olika aktiviteter. Möjliga aktivitetsmönster gestaltas i en individbana, även kallad “trajektoria”.
Alla begränsningar som hindrar människan från att utföra aktiviteter betecknas som restriktioner av trajektorian. Hit hör såväl sömn och födointag som sociala, ekonomiska eller tekniska begränsningar i form av hastighet eller hinder i den fysiska miljön (topografin).
Källa: Olsson, K., Vilhelmson, B. 1997. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur. Gren, M., Hallin, P. 2003. Kulturgeografi: en ämnesteoretisk introduktion. 1. uppl. Malmö: Liber.