Segregation på landsbygden
Problemet med ökande segregation brukar ofta tillskrivas de tre storstadsregionerna. I stadsmiljöer finns stora bostadsområden med många bostäder på relativt liten yta vilket ger en ökad risk för hög segregation. På landsbygden finns inte dessa typer av bostadsområden i samma utsträckning vilket gör att minoritetsgrupper ”tvingas” till en större spridning i deras val av bostäder.
Landsbygdens allt glesare befolkningsstrukturer ligger till grund för svårigheter med att uppnå tillräckliga underlag för att till exempel hantera transportkostnader. Studier visar att det sker en uttunning av serviceinrättningar, såsom skolor, i landsbygdsområden i hela västvärlden, även i landsbygdsområden med befolkningstillväxt.
En kommun med minskande befolkningstal har ofta en svag bostadsmarknad, med andra ord en bostadsmarknad med en låg grad av nyproduktion och höga vakanser, vilket ofta varat under längre tid. Överlag är det invånare i arbetsför ålder som står för in- och utflyttningar, där den mest rörliga gruppen utgörs av unga vuxna. Äldre flyttar i mycket mindre utsträckning än unga vilket gör att kommuner som har svårt att få unga vuxna att stanna kvar får en åldrande befolkning.
Källor:
Abramsson, Marianne, Elisabet Cedersund, Jan-Erik Hagberg. 2018. Boende och bostäder för äldre på framtidens landsbygd. I: Nya visioner för landsbygden, Josefina Syssner (red.).
Cras, Patrik. 2018. Service i framtidens landsbygdssamhällen. I: Nya visioner för landsbygden, Josefina Syssner (red.)
Jordbruksverket, Allt om att bo, leva och vara på landsbygden. https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/aol12.pdf