Funktionalism
a) Riktning inom arkitektur och stadsplanering som förespråkar funktion framför form.
b) Vetenskaplig inriktning som studerar sammanhang snarare än enskilda delar. Bebyggelse studeras exempelvis med tonvikt på dess funktion i förhållande till samhället.
Under 1920-talet grundades den funktionalistiska arkitekturen i Europa. En av de ledande arkitekterna var LeCorbusier. Funktionalismen uppmärksammades i Sverige först under 1930-talet efter Sockholmsutställningen. I Sverige var det bland annat arkitekterna Gunnar Asplund och Sven Merkelius som utvecklade funktionalismen. Grundtanken karakteriserades av geometriska ytor, kub och cylinder var grundformen. Formen och konstruktionen skulle visas. Planlösningen i husen var öppna och husen var tänkta att passa många.
Källa: Olsson, K., Vilhelmson, B. 1997. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.Stockholms läns museum 2012. Funktionalism